Jag har turen att bo nära mina föräldrar. Skönt att veta att dom alltid ställer upp när det behövs.
Inatt var Axel bråkig, väldigt bråkig. Så när Axel bestämde sig för att vakna ringde vi mormor och morfar, vi for dit ovh mamma fick vila. Morfar agerade lekkompis.
Dock på eftermiddagen insåg vi att Axel hade feber och vi fick fara in på akuten och nu 3-4 timmar senare är vi hemma igen. Lillen är sjuk och får knapra alvedon i rumpan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar